14:57

Torsdag.
Nu är det en vecka sen Casper blev en ängel.
Och jag saknar han så jävla mycket.
Och det gör fortfarande sjukt ont att han inte finns här längre.
Men det går bättre nu, jag sitter inte och gråter och är helt förstörd.
Det har bytts ut mot en stilsam saknad som inte behövs uttryckas med tårar och ångest.
Det är bara en saknad som finns där inne.

Kent i Tisdags va sjukt bra.
Dom körde dom 3 låtarna som jag helst av alla ville höra.
Socker.
Kevlarsjäl.
VinterNoll2.

Så jag va sjukt nöjd och glad när vi gick därifrån.
Men sen inne på donken så vart det nått konstigt me mig så jag höll på att svimma.
Men det gick över när jag fick äta lite strips.
Det gick ingen buss hem till Nille heller, så vi fick lov att gå typ 2 km.
Jag trodde att jag skulle dö lite grann då faktiskt, för jag hade så jävla ont i fötterna.
Tog av mig skorna och gick i bara strumpor, det va ganska så jävla skitkallt och gjorde skit ont det också.
Men vi kom hemtillslut iaf.

Förresten så tycker jag att det är jävligt värt att jag kollar om vi har mjölk hemma, ser en mjölk kartong i kylen.
Gör gröt och ska hälla på mjölk, då har Martin ställt in en tom kartong i kylen.
Tack för den.
Nu får jag lov att äta gröt jävlen utan mjölk, och det va inte speciellt gott.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0