20:32

Gnäll.

Nu är det dags för lite gnäll igen.
Onödigt töntigt gnäll.
Men jag förstår inte för mitt liv hur det kan vara så in i hevetes jävla svårt att hitta en hundras som man tycker passar.
Glöm det jag skrev i det förra inlägget om en prickig bäbis.
För innerstinne så vet jag att jag inte skulle palla att ha en Dalmatiner.
Jag vet ju att dom kan vara konstiga och lite halvt psykstörda.
Men jag tänkte att jaja, så kan ju alla hundar vara.
Men jag vet ju faktiskt att dalmatinern har större benägenhet att bli knäpp.
Och jag vill absolut ite ha nån knäpp och störd hund.
Jag kan ju i alla fall minska risken genom att inte köpa en ras som är allmänt känd för att vara en aning instabil.
Så nej, ingen prickig hund här.

Vi kommer nog aldrig kunna skaffa en hund, jag och Martin.
För vi kommer aldrig kunna komma överrens om vad vi ska ha för ras.
Det vore ju lite enklare om det bara fanns 2 att välja mellan.
Men så enkelt ska det väl inte få vara liksom.

Och jag förstår inte varför jag stressar upp mig så fruktansvärt mycket över det här.
Men jag tror att jag behöver ha nått att tänka på, fokusera på.
För annars komemr jag bara tänka på massa annat och då komemr jag börja må dåligt.
Och det har jag fan inte tid att göra nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0